Välkommen till Akej!



Vår historia.

Dokumentation vårterminen 2015

Allt började med att Kristianne och Emma tänkte göra en manual för museer riktat till barn med asperger/autism, det bestämdes redan under hösten 2014. Uppsatsförslaget blev ändrat vilket gjorde att manualens arbete inte kunde använda uppsatsarbetet som bas. I december berättade Joel att han inte fått någon praktik och både Emma och Kristianne sa att häng med oss om du vill! Joel hade då under hösten tillsammans med Arvid skrivit en uppsats om E-sport.

Här ändrades arbetet för första gången till att bli en barnbok som skulle behandla hur Hund och Robot gick på museum. Arbetet fortskred med definitioner om hur vi skulle göra, hur figurerna skulle se ut, ett basmanus till boken och även ett bildmanus. Boken blev totaldissad. Vi hade då under en längre period arbetat med att ta fram både en hund och en robot som vi ansåg passade i boken. Vi hade gjort klart ett manus som naturligtvis behövde finjusteras, men ändå hade sin struktur. Vi visste hur vi skulle rita varje bild och vi visste vad vi skulle ha för fakta.  När boken blev överkörd kände vi oss minst lika överkörda. VI fick dock konstruktiv kritik och vår handledare ansåg att vi skulle göra händelsekort. Vi tänkte lite på ideen och vi gillade den. Vi skulle använda oss av det vi redan fått ihop i form av fakta och vi kunde använda oss av den erfarenhet Emma har från sitt liv som mamma till en pojke med Asperger syndrom. Simon skulle finnas med på varje händelsekort, samt att fakta skulle finnas med, tips och råd hur man skulle kunna anamma dessa erfarenheter skulle även det finnas med. VI började med att göra två händelsekort klara för granskning. Då fick vi mail av vår handledare som tyvärr inte kunde handleda oss för tillfället och vi fick då rådet att maila en annan person som kunde hjälpa oss framåt. Vilket vi naturligtvis gjorde. VI var jätte nöjda med våra händelsekort, designen var snygg och händelserna med Simon fanns med och den viktiga faktan och en liten ruta med visste du att, men här tog det stopp igen. 

Nu var vi alla trötta, ledsna och hade stor lust att ge upp allt, hoppa av KSM och ta första bästa jobb och aldrig mer tänka på Linköpings Universitet. Väggen var precis framför näsan på oss alla tre. VI var så nöjda och är fortfarande nöjda med det vi gjort och kanske skulle vi skitit i allt och bara fortsatt vår väg framåt, men vi var samtidigt inte beredda att ge upp, vi vill ha vår examen.

Kritiken denna gång bestod i att finns verkligen Asperger, med tanke på den debatt som hållits för ungefär ett år sen när DSM manualerna i USA tog och ändrade diagnoskriterier inom Autism spektrum diagnoser.  Sen så fick vi höra att vi faktiskt inte visste något om detta eftersom vi inte är utbildade inom det och på så sätt är noviser. Till viss del helt sant. Därför kunde vi inte fortsätta med våra händelsekort eftersom vi inte var utbildade psykologer och inte heller hade ett gäng psykologer bakom oss. Även här förstod vi nog vad som menades. VI fick förslaget att göra en utställning. Här var väggen en millimeter från nästippen. EN utställning på denna korta tiden som är kvar? Hur tänkte du nu? Efter en tids diskussion så insåg vi att vi hade lite olika vision på vad en utställning är och vad den kan vara. Vi brinner alla tre för utställningar på ett eller annat sätt. Handledaren ville att vi bestämde oss på en gång. Vi tittade på varandra och tänkte att om vi gör det på vårt sätt så kan det bli bra. Vi fortsatte diskussionen efter mötet och gjorde en tankekarta på vad och hur vi skulle lägga upp arbetet för vi visste att det skulle bli intensivt. Möte med redaktionsgruppen och där ansåg handledaren att vi skulle gå tillbaka till manualen Emma och Kristianne tänkt göra från början, men där blev det stopp och vi ansåg NEEEEJ, det finns inte en chans i världen. Vi ska göra vår utställning. 

Så här är vi nu, vi började med att diskutera vad vi faktiskt ska ha med i den lilla informationsutställningen vi nu ska göra. VI kan fortfarande använda endel av det materialet vi redan samlat (Puh). Vi tog kontakt med olika personer för intervju och en intervjuperson nappade, pedagogen som omnämns i ett inlägg här nere. Vi arbetade med frågor att ställa till pedagogen (9/4-15). Vi arbetar även med fakta ramar om ritprat/sociala berättelser, tydliggörande pedagogik och scheman timstock. Samtidigt har vi nu mailat alla handledarpersoner som varit inblandade för att få svar på vem vi ska vända oss till vid frågor. VI skriver även 75 % rapporten som ska vara inlämnad fredag den 10/4-15. Ett brev till vårdenheter och andra intressanta enheter har komponerats och ska skickas ut så fort vi känner oss redo.

VI hade inte tänkt att fokusera på formen av utställningen i tidigt skede, men då den kom infarandes på ett bananskal ansåg vi att det bara är att tuta och köra.

I dagsläget befinner vi oss på dagen före dagen före dopparedagen!

Pedagogens Svar

För att stärka vårt arbete mötte vi en pedagog. Här är ett sammandrag av den intervjun.


Väl läst!


PED: Låt oss presentera den 60 åriga pedagogen, assistenten eller om man så vill resursen. Jobbat med barn sedan 1972, på skola sedan 1992, barn med funktionsnedsättningar inom neuropsykiatrin har alltid funnits med mer eller mindre i arbetslivet, dock inte alltid benämnts så.


Om ett barn får en diagnos inom autismspektrat innebär det begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga(spsm). Autism är alltså en funktionsnedsättning, en funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.(socialstyrelsen)


PED: ”Att våga prova nya och annorlunda sätt att arbeta på, att sätta den egna kreativiteten och flexibiliteten på prov, för det finns ingen färdig mall för inlärning utan det gäller att ta vara på här och nu. Ge barnen tid att utvecklas och att utvecklas på sitt egna sätt utifrån de förutsättningar som barnet har. Det stakar ut en väg för framtida förutsättningar.”


Att tänka på vid undervisning av barn med funktionsnedsättning är att funktionsnedsättningen kan få konsekvenser för barnens lärande. Därför är det viktigt att hitta rätt pedagogiska verktyg, strategier och läromaterial för just den specifika individens funktionsnedsättning. Miljön runt omkring är också viktig och måste anpassas för att endel barn ska kunna klara de uppsatta målen. Kom ihåg att även tänka på rutiner, lokalens användning, färger, ljus, luft, intryck och ljud. (spsm)


PED ”De är svårt ibland, att få barnen att vilja pröva okänt vatten, att få barnet att förstå att det är okej att inte lyckas första gången, det är så viktigt att se kämpar glöden som en belöning, den är värt allt. Något som var omöjligt, som barnet aldrig trodde det skulle klarat av eller visste att det kunde, blev gjort och de klarar av den svårigheten med bravur. Det är min belöning!”


I undervisningen av elever inom autismspektrat är det viktigt att ligga steget före och att undervisningen anpassas individuellt (spsm)
PED ”På min skola använder vi oss av scheman och annan tydliggörande pedagogik och även sociala berättelser.”


Sociala berättelser är korta berättelser som beskriver en situation och den reaktion som är önskvärd. Den sociala berättelsen anpassas till individen, både med hänsyn till vad som är problemet samt nivån som barnet själv klarar av. Pedagoger beskriver och förklarar en situation som är svårt för en person med exempelvis autism att förstå. Detta görs för att visa på hur en situation lättare kan hanteras.  Glöm här inte bort att anpassa till individens egna förutsättningar.


PED: “Alla barn har bildscheman, men vissa har mer specifika. Det gäller att anpassa till varje individ för det som passar det ena barnet kan vara en stupstock för andra. ”
”Ritprat används vid behov, det funkar kanon på vissa barn när det hänt något, på andra barn mindre bra. Ibland ritar vi vuxna, men det händer även att barnet ritar. Vissa tillfällen passar det bäst att både pedagog och barn ritar. Återigen måste man individ anpassa. Ritprat ger tid till lugn och ro samt konkret förståelse för det som hänt.”


PED: Viktigaste med arbetet med barn med NPF problematik är att ge dem tid att utvecklas på sitt/ sin egna väg  och att inte alltid mäta utan se att det finns förutsättningar att komma framåt.


PED: “Alla barn klarar inte av att vara integrerade i en stor klass, att mindre klasser med bra resurser och lugnare miljö kan ge dessa barn arbetsro och få sin tid för inlärning är viktigt”


PED: “Självklart finns brister i utlärningen men man ska komma ihåg att det är ju inte en/ ett inlärningssätt som är rätt, då man måste anpassa efter varje elev och hans/hennes problematik.”

PED: Det som passar för det ena barnet kan vara en stupstock för andra. Men mindre grupper där det inte går för fort fram eller snarare en takt som är anpassad till individen där barnen kan lära sig i sin egen takt och där det finns stöd att få direkt.

PED: Ritprat sker vid behov, för vissa barn är det en jättebra metod när det har hänt något, antingen ritar den vuxne eller barnet eller båda det ger tid till lugn och ro och konkret förståelse för det som hänt.

PED: Scheman använder vi dagligen.

Ritprata

Ritprat har fantastiskt många fördelar för personer med autismspektrumtillstånd. Att göra kommunikationen visuell är i sig ett bra hjälpmedel. Visuellt stöd gör att det blir lättare att behålla fokus i ett samtal.
-  Gunilla Gerland, föreläsare & författare

Vad är ritprata?

Att ritprata är ett sätt att kommunicera via bilder och text med människor inom autismpektret. Det är ett sätt att synliggöra osynliga ”regler” för människor med autism och ett sätt för de utan att förstå dessa ”regler”.
Dessa regler är främst vardagssituationer som anses svårbegripliga. Vissa regler delas med andra människor medan andra regler är helt unika för personen med autism. För att kunna kommunicera med hjälp av ritprat använder man sig främst utav dessa två metoder; Seriesamtal är

  • Seriesamtal
  • Sociala berättelser


Seriesamtal:

Seriesamtal är en metod för att finna ett eller flera problem i vardagssituationer för personer inom autismspektrumet.

Ett Seriesamtal kan beskrivas som ett samtal med hjälp av enkla bilder. Bilderna är försedda med prat- eller tankebubblor. Man ritar, skriver och förklarar det man pratar om.

Fördelar med seriesamtal är att det går att hålla ett långsamt tempo för att personen med autism ska få en längre betänketid för att utföra sina svar och kunna fokusera på det man talar om. Det är ett sätt att ”fiska” ur ledtrådar ur personens minne.

Hur går det till?
Seriesamtal byggs upp i serierutor med streckgubbar där man målar ut tydliga pratbubblor. Sedan får de två personerna som kommunicerar ta en penna och turas om att fylla samtalet. Personen utan autism får ställa frågor kring problemet där man sakta arbetar sig fram för att finna problemet och förklarar (med hjälp av samtalet) att problemet är en regel som måste följas.

Sociala berättelser:

En Social berättelse är en kort berättelse som ska ge ökad social förståelse för en speciell situation eller ett begrepp. Berättelsen ska presentera information visuellt och svara på frågorna vad som händer och varför det händer. Den ska också ge en ledtråd till hur man kan göra i den beskrivna situationen. Den Sociala berättelsen skiljer sig från ett schema eller bruksanvisning just genom att den besvarar de ej ställda frågorna: ”Vad är det som händer?” och ”Varför händer det?”

Sociala berättelser är en annan metod där man använder sig utav en mer personanpassad berättande för att finna problemet. Här vet man dock om vad problemet är och vill ge personen en förståelse för den oskrivna regeln som personen med autism inte är medveten om.

Hur går det till?
När du utför en social berättelse är det viktigt att du bestämmer ämne för att avgränsa problemet och ser till att personen med autism kan fokusera på just det som anses vara problemet och inte ett flertal olika problem vid samma tillfälle. Det kan se ut på följande sätt;
  1. Du börjar med att beskriva objektivt vart situationen sker och de som är inblandade, vad dessa gör och varför dem gör det. Du bygger helt enkelt upp en bakgrund till berättelsen.
  2. Här vill du skapa ett perspektiv för hur personer upplever saker med reaktioner, känslor eller önskningar som du vill uppnå med situationen
  3. Den tredje punkten går ut på att ge personen direktiv i vad som förväntas från han eller henne. Dessa meningar börjar ofta med "Jag vill /kan /kommer att..." De ska alltså förklara vad personen väntas uppnå med den sociala berättelsen.
  4. Föreslå hur personen ska minnas / tolka regeln. Här försöker man få personen själv att tänka till hur han / hon ska gå tillväga, där exempelvis specialintressen kan utnyttjas.

Se sedan till att läsa igenom de sociala berättelserna när ni väl klargjort problemet för att repetera regeln.

Andra sätt

Vi har valt att som ni sett på utställningen fokusera på vissa pedagogiker vid autism.Två andra exempel på pedagogiska metoder är tillämpad beteende analys samt alternativ kompletterande komunikation

Visste du att...

Dessa kända personer har autism/asperger?

  • Albert Einstein
  • Thomas Edison
  • Karl XII
  • Michelangelo Buonarroti
  • Isaac Newton
  • wolfgang amadeus mozart
  • Lewis Caroll

Eller att...

Dr. Leo Kanner beskrev autism år 1943. Han rapporterade att 11 barn visade lite till inget intresse i människor men stort intresse i andra saker.


  • Hans Asperger – En österrikisk docent och pediatriker efter vilken Asperges syndrom är uppkallat.
  • 1 av 200 anses ha Aspergers syndrom
  • Man kan ha ett specialintresse som man kan mycket om t.ex Rymden, ett spel
  • Personer med asperger är normal- eller högbegåvade


Einstein
Newton
Mozart



Länkar

Appar

https://autismnvskane.wordpress.com/appar-som-hjalpmedel/
http://www.pappasappar.se/om/autism/
https://itunes.apple.com/se/app/autism-apps/id441600681?mt=8


Bloggar

http://barnmedautism.blogspot.se/


Andra Sidor

https://www.spsm.se/
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Autism/

Intresseorganisationer

http://attention-riks.se/
http://www.autism.se/
Prenumerera på: Inlägg (Atom)