För att stärka vårt arbete mötte vi en pedagog. Här är ett sammandrag av
den intervjun.
Väl läst!
PED: Låt oss presentera den 60 åriga pedagogen, assistenten eller om man så
vill resursen. Jobbat med barn sedan 1972, på skola sedan 1992, barn med funktionsnedsättningar
inom neuropsykiatrin har alltid funnits med mer eller mindre i arbetslivet,
dock inte alltid benämnts så.
Om ett barn får en diagnos inom autismspektrat innebär det begränsningar
inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och
föreställningsförmåga(spsm). Autism är alltså en funktionsnedsättning, en
funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga.(socialstyrelsen)
PED: ”Att våga prova nya och annorlunda sätt att arbeta på, att sätta den
egna kreativiteten och flexibiliteten på prov, för det finns ingen färdig mall
för inlärning utan det gäller att ta vara på här och nu. Ge barnen tid att
utvecklas och att utvecklas på sitt egna sätt utifrån de förutsättningar som
barnet har. Det stakar ut en väg för framtida förutsättningar.”
Att tänka på vid
undervisning av barn med funktionsnedsättning är att funktionsnedsättningen kan
få konsekvenser för barnens lärande. Därför är det viktigt att hitta rätt
pedagogiska verktyg, strategier och läromaterial för just den specifika
individens funktionsnedsättning. Miljön runt omkring är också viktig och måste
anpassas för att endel barn ska kunna klara de uppsatta målen. Kom ihåg att
även tänka på rutiner, lokalens användning, färger, ljus, luft, intryck och
ljud. (spsm)
PED ”De är svårt ibland, att få barnen att vilja pröva okänt vatten, att få
barnet att förstå att det är okej att inte lyckas första gången, det är så
viktigt att se kämpar glöden som en belöning, den är värt allt. Något som var
omöjligt, som barnet aldrig trodde det skulle klarat av eller visste att det
kunde, blev gjort och de klarar av den svårigheten med bravur. Det är min
belöning!”
I undervisningen av elever inom autismspektrat är det viktigt att ligga
steget före och att undervisningen anpassas individuellt (spsm)
PED ”På min skola använder vi oss av scheman och annan tydliggörande
pedagogik och även sociala berättelser.”
Sociala berättelser är korta berättelser som beskriver en situation och den
reaktion som är önskvärd. Den sociala berättelsen anpassas till individen, både
med hänsyn till vad som är problemet samt nivån som barnet själv klarar av.
Pedagoger beskriver och förklarar en situation som är svårt för en person med
exempelvis autism att förstå. Detta görs för att visa på hur en situation
lättare kan hanteras. Glöm här inte bort att anpassa till individens egna
förutsättningar.
PED: “Alla barn har bildscheman, men vissa har mer specifika. Det gäller
att anpassa till varje individ för det som passar det ena barnet kan vara en
stupstock för andra. ”
”Ritprat används vid behov, det funkar kanon på vissa barn när det hänt
något, på andra barn mindre bra. Ibland ritar vi vuxna, men det händer även att
barnet ritar. Vissa tillfällen passar det bäst att både pedagog och barn ritar.
Återigen måste man individ anpassa. Ritprat ger tid till lugn och ro samt
konkret förståelse för det som hänt.”
PED: Viktigaste med arbetet med barn med NPF problematik är att ge dem
tid att utvecklas på sitt/ sin egna väg och att inte alltid mäta utan
se att det finns förutsättningar att komma framåt.
PED: “Alla barn klarar inte av att vara integrerade i en stor klass, att
mindre klasser med bra resurser och lugnare miljö kan ge dessa barn arbetsro
och få sin tid för inlärning är viktigt”
PED: “Självklart finns brister i utlärningen men man ska komma ihåg att det
är ju inte en/ ett inlärningssätt som är rätt, då man måste anpassa efter varje
elev och hans/hennes problematik.”
PED: Det som
passar för det ena barnet kan vara en stupstock för andra. Men mindre grupper
där det inte går för fort fram eller snarare en takt som är anpassad till
individen där barnen kan lära sig i sin egen takt och där det finns stöd att få
direkt.
PED: Ritprat sker vid behov, för vissa barn är det en jättebra metod när
det har hänt något, antingen ritar den vuxne eller barnet eller båda det ger
tid till lugn och ro och konkret förståelse för det som hänt.
PED: Scheman använder vi dagligen.